Hinsehäxan av Lillemor Östlin
Hinsehäxan handlar om Lillemor Östlin som suttit i fängelse i över 20 år i olika omgångar. Inte alltid skyldig till de brott som hon begått en hon säger själv att hon inte är oskyldig heller. Det är en bok som känns ärlig och rak. Det är uppfriskande med en person som tar ansvar för sina handlingar och står för dem. Man får en inblick i hur svårt det kan vara för en narkotikamissbrukare att få rättvisa. Och är det sant så blir lite mörkrädd över hur saker och ting har gått till i det svenska rättsystemet.
Skammens boning av Doris Dahlin
Började läsa denna bok, men hann inte läsa klart den innan jag brådstörtat var tvungen att lämna tillbaka den. Typiskt. Nu är den utlånad så det tar väl ett tag innan jag kan låna den igen. Men det verkar lovande i alla fall. Den är intressant och jag fångas av de bra stunderna mer än av de svåra stunderna. Jag får återkomma med en slutbedömning när jag läst klart den (om jag får tag på den igen). Men den hadlar om Doris Dahlin och hennes uppväxt med alkoholiserad pappa, som hon älskar och om familjehemligheter.
En varm vänskap av Nan Östman
En varm vänskap är en trevlig bok. Den är inte spännande, men jag fick en mysig stund tillsammans med den. Den handlar om Gertrud, Barbro, Agneta, Kerstin, Inga och Anna har känt varandra sedan de var barn: de har lyckats hålla kontakten genom åren och träffas ibland och äter tillsammmans. Man får en inlick i deras vardag och tankar. En inblick i en gammal inställning till kärlek och äktenskap. Boken var stillsamt intressant,
Allt ligger samlat av Hans Gunnarsson
Konstigare bok får man leta efter. Gillade den inte! Har inte lust att ägna mer tid åt den genom att skriva något mer, men kan säga att den handlade om två par som träffas och äter middag tillsammans. En av personerna tyckte jag var starkt osympatisk. Det bidrar stort till att jag inte gillade boken.
Damernas detektivbyrå av Alexander McCall Smith
Vilken mysig deckare! Den är verkligen skriven med värme och huvudpersonen Mma Ramotswe är underbar! Man blir på så bra humör av att läsa boken. Måste också säga att det är skönt att läsa en deckare som inte innehåller hemska detaljer och bestialiska mord.
5 deckare som fastnat i mitt minnne
Pi hade gjort en lista med 5 deckare, så jag hänger på. Det blir 5 böcker som jag tycker var bra när jag läste dem och där upplevelsen har fastnat i mitt minne.
Fruset offer - Giles Blunt
Läste den en vår på jobbet och lyssnade på avslappningsmusik samtidigt. Jag har aldrig före eller efter varit så rofylld. Det var en så härlig upplevelse. Hör jag musiken idag så tänker jag på boken med värme. Gillade hur den var skriven och huvudpersonen.
Dunkla vatten - Patricia Cornwell
Första boken jag läste av Patricia Cornwell. Jag var fast efter första boken. Jag tyckte den var så bra och jag gillade att det var en kvinnlig huvudperson som var rättsläkare. Vi var på semster och det var sista sommaren med mamma och pappas husvagn. Jag minns hur jag sträckläste boken och tyckte det var så synd att boken var slut. Både min man och jag läste den och vi sa: Den här var riktigt, riktigt bra. Vi måste köpa fler böcker av henne.
Djävulens hand - Jan Mårtensson
Konstigt nog så var det matbeskrivningarna och naturbeskrivningarna, inte kriminalfallet, som jag fastnade för. Tyckte att det var en sån härlig bok och oj vad jag blev sugen på god mat och gott vin.
Stum sitter guden - Anna Jansson
Tyckte om att hennes polis var en vanlig mamma som brottas med att vara mamma och att arbeta och att få allt gå ihop. Jag läste denna bok i hängmattan på sommaren och det är det bästa läsminne jag hade från den sommaren.
För hennes eget bästa- Elisabeth George
Älskar Elisabeth George böcker. Gillar de vitt skilda personerna Havers och Lynley. Den här kommer jag ihåg att jag läste under julledigheten. Låg och myste och åt chokladpraliner och bara latade mig.
Och nu skulle jag kunna fortsätta att rada upp böcker. Men de här är de första fem som dök upp i mitt minne och som jag har något fint minne med.
Fruset offer - Giles Blunt
Läste den en vår på jobbet och lyssnade på avslappningsmusik samtidigt. Jag har aldrig före eller efter varit så rofylld. Det var en så härlig upplevelse. Hör jag musiken idag så tänker jag på boken med värme. Gillade hur den var skriven och huvudpersonen.
Dunkla vatten - Patricia Cornwell
Första boken jag läste av Patricia Cornwell. Jag var fast efter första boken. Jag tyckte den var så bra och jag gillade att det var en kvinnlig huvudperson som var rättsläkare. Vi var på semster och det var sista sommaren med mamma och pappas husvagn. Jag minns hur jag sträckläste boken och tyckte det var så synd att boken var slut. Både min man och jag läste den och vi sa: Den här var riktigt, riktigt bra. Vi måste köpa fler böcker av henne.
Djävulens hand - Jan Mårtensson
Konstigt nog så var det matbeskrivningarna och naturbeskrivningarna, inte kriminalfallet, som jag fastnade för. Tyckte att det var en sån härlig bok och oj vad jag blev sugen på god mat och gott vin.
Stum sitter guden - Anna Jansson
Tyckte om att hennes polis var en vanlig mamma som brottas med att vara mamma och att arbeta och att få allt gå ihop. Jag läste denna bok i hängmattan på sommaren och det är det bästa läsminne jag hade från den sommaren.
För hennes eget bästa- Elisabeth George
Älskar Elisabeth George böcker. Gillar de vitt skilda personerna Havers och Lynley. Den här kommer jag ihåg att jag läste under julledigheten. Låg och myste och åt chokladpraliner och bara latade mig.
Och nu skulle jag kunna fortsätta att rada upp böcker. Men de här är de första fem som dök upp i mitt minne och som jag har något fint minne med.
New York triologin av Paul Auster
Alla tre berättelserna i boken var ju lite.. annorlunda. De stannar verkligen kvar efter att man läst färdigt boken. Min mamma tyckte de var jobbiga/hemska när jag berättade dem. I vanliga fall skulle jag inte ha berättat vad en hel bok handlat om, men jag behövde berätta och jag visst att mamma inte skulle läsa boken. De var så störande (i brsit på bättre ord) - det vill säga att de inte lämnade mig ifred - så jag var tvungen att prata om dem. Den här boken är ingen för de som inte gillar trassliga, snåriga, surrealistiska historier. Tycker man om lyckliga slut kanske man inte heller ska läsa den här boken. Men jag- jag tyckte verkligen att det var en bra bok!!!
Stad av glas
Deckarförfattaren Quinn blir uppringd av någon som söker detektiven Paul Auster. Plötsligt har han tagit ett jobb som detektiven Paul Auster. Han antecknar allt i sin röda anteckningsbok. För var dag så tappar han alltmer fotfäste i tillvaron.
Vålnader
White vill att Blue ska skugga Black och hålla honom under uppsikt så länge det blir nödvändigt. Från en lägenhet på andra sidan gatan kan Blue se hur Black sitter och skriver. I denna berättelser har alla personerna ett namn på en färg. Jag tycker detta är så härligt!
Det låsta rummet
Skriven i jag-form. Fanshawe var berättarens bästa vän under skoltiden men sedan förlorade de kontakten. Så kommer oväntat ett brev från Fanshawes hustru om att hennes man är försvunnen. Berättar får efter ett tag ett brev från Fenshaw om att han inte alls är död (som alla tror) men att hans fru inget får veta. detta komplicerar till saker och ting.
Stad av glas
Deckarförfattaren Quinn blir uppringd av någon som söker detektiven Paul Auster. Plötsligt har han tagit ett jobb som detektiven Paul Auster. Han antecknar allt i sin röda anteckningsbok. För var dag så tappar han alltmer fotfäste i tillvaron.
Vålnader
White vill att Blue ska skugga Black och hålla honom under uppsikt så länge det blir nödvändigt. Från en lägenhet på andra sidan gatan kan Blue se hur Black sitter och skriver. I denna berättelser har alla personerna ett namn på en färg. Jag tycker detta är så härligt!
Det låsta rummet
Skriven i jag-form. Fanshawe var berättarens bästa vän under skoltiden men sedan förlorade de kontakten. Så kommer oväntat ett brev från Fanshawes hustru om att hennes man är försvunnen. Berättar får efter ett tag ett brev från Fenshaw om att han inte alls är död (som alla tror) men att hans fru inget får veta. detta komplicerar till saker och ting.
Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri
När jag satt i flygplanet upptäckte jag plötsligt att det låg en pocketbok i stolsfickan. Jag drog upp den och det var Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri. Utmärkt tänkte jag. Dags att ge denna bok ännu en chans (har försökt att läsa den förrut, men kände att jag inte då gav den en ärlig chans). Jag läste nästan hela boken. Tyvärr blev jag så deprimerad av att läsa om stölder och stöldgods. Det blev så svårt att läsa den. Det är inte Rinkebysvenskan som stör mig, det var bara kul att läsa. Det som stör mig är att huvudpersonen snattar och köper stöldgods som om det vore en självklarhet att man gör det för att man är "blatte". Jag tror att jag hade tyckt att boken var mycket bra om det inte hade varit för det. Men nu så blir jag bara ledsen och trött.
