Boktokig

Jag blir så illa berörd när jag läser en bok om barn som försvinner eller dör. Naturligtvis är det för att jag själv är mamma. När jag börjar läsa boken och Maja försvinner ropar hela min kropp "NEJ, hon får inte försvinna". Då vill jag sluta läsa bara för att jag inte står ut med tanken, men naturligtvis fortsätter jag läsa. Jag lär känna bokens personer allt mer och konstaterat (återigen) att Johan Ajvide Lindqvist är en skicklig författare. Hans människoporträtt känns verkliga och det är en konst. Det är även en konst att balansera mellan det overkliga och det verkliga. Det är något som författaren gör mycket bra. Sedan måste jag säga att även fast jag kunde ana hur boken skulle sluta, så skulle jag inte vilja att den slutade annorlunda.

Människohamn utspelar sig på en liten ö som heter Domarö. En flicka som heter Maja försvann spårlöst en vinter. Hennes pappa Anders återvänder till ön ett par år senare, nedbruten och alkoholist Märkliga saker börjar hända.